Ekonomiexperten ser tillbaka och siar om framtidens bostadsmarknad!

Vi svenskar verkar inte kunna prata nog om bostadsmarknaden, speciellt kring ämnen som rör bostadspriser och bolåneränta. Men vad beror det på och kommer vi någonsin prata nog om hur vi bor eller vill bo? Vilka är de osynliga makthavarna på bostadsmarknaden? Detta och lite mer besvaras av SBAB i veckans Bolånepanel. 

Text nedan av Claudia Wörmann – läs fler ekonomirelaterade artiklar här

Hösten brukar kännetecknas av, förutom krispigare luft och fler turer till svampskogen, att bostadsmarknaden varvar upp igen efter en mer lugn sommar. Då många helt enkelt har annat för sig än att köpa och sälja bostad. Efter mina cirka 20 år i branschen konstaterar jag att bostadsmarknaden
engagerar och berör, media intresserar sig och rapporterar, och privatpersoner kan relatera. Priserna går upp, ned eller ligger stilla, och hur blir det egentligen med räntorna? Vi pratar kanske senaste inredningstrenderna med kollegor på jobbet och hemma och vi både tar del av och delar med oss av
tips på i sociala media och med grannen. Det verkar finnas ett outsinligt behov av att kartlägga bostadsmarknaden, och gärna sia om framtiden. Och de tär inte så konstigt. De flesta av oss bor någonstans. Och i Sverige till skillnad från i många anda länder leder klimatet till att vi också vistas i
våra bostäder lite mer än i länder längre söderut. Det leder naturligt till att större fokus hamnar på inredning och detaljer.

Vad styr bostadsmarknaden egentligen?

Sen kan man också anlägga ett helt annat förklaringsfilter till det stora intresset för bostadsmarknaden, om än något svårare att riktigt säkerställa. Föreningslivet lever en tynande tillvaro och i det föreningsliv som en gång var samlades människor som hade liknande intresse för något. Kanske har bostadsmarknaden blivit det intresse som en gång avhandlades lokalt på föreningsnivå, arenan nu är mycket större och något föreningsengagemang behövs inte för att trigga igång diskussionerna.

Bostadsmarknaden styrs av ekonomiska förutsättningar och av människors beteenden och är därmed en aning svårbedömd. Säger någon sig veta med exakthet hur det ska utvecklas finn anledning att höja ett förvånat ögonbryn, åtminstone gör jag det. Det är bara att se till hur många har varit
förvånade över motståndskraften på bostadsmarknaden under pandemin.

Vem kan luta sig tillbaka?

För den som redan köpt och som äger sin bostad blir en tacksam bekräftelse på att man agerat rätt. Sen finns det alltid, bakom varje glad säljare på en uppåtgående bostadsmarknad, en lite mindre glad köpare. Jag vet förstagångsköpare som illustrerar känslan just nu med att stå på perrongen och se
tåget rulla förbi, kontantinsatsen verkar aldrig räcka.

Har ni också hört fraser som jag visste att det var en god investering, vi kände det på oss att det här huset kommer att stiga i pris. Så kan det vara, men jag vill också påminna två stora faktorer som påverkat i det längre perspektivet, förändrad fastighetsbeskattning och ränteläget. Fastighetsskatten
ändrades och ersattes av en kommunal fastighetsavgift 2008. Och de låga räntorna, idag kan du få en bolåneränta på under 1,5 procent utan att förhandla.

Återgår vi ni så sakteliga det liv som det liknande innan pandemin, med fler timmar utanför hemmet kan det påverka vår betalningsvilja. Man är sannolikt villig att betala ett högre pris för något som man faktiskt använder mer, som det kom att bli med pandemin då många av oss blev hänvisade till våra hem fler timmar på dygnet än någonsin tidigare. Och efterfrågan på större bostadsyta ökade som följd. Andra underliggande faktorer kan förklara det stora suget efter större bostäder. Som att den ovanligt stora gruppen 90-talister nu söker sig till större bostäder i samband med att de bildar familj. Och det faktum att nyproduktionen mest varit fokuserad på bostadsrätter och i flera projekt med en majoritet små lägenheter, har lett till ett underskott av större bostäder, och det började långt innan pandemin. Vi går en spännande höst till mötes.

Text ovan av Claudia Wörmann – läs fler ekonomirelaterade artiklar här

Claudia Wörmann, SBAB

“Lång erfarenhet av bostadsmarknaden bland annat som analysansvarig på Mäklarsamfundet och som analyschef på Svensk Nyproduktion. Idag arbetar jag som boendeekonom på SBAB. Jag pratar med media och diskuterar gärna bostadsmarknaden ur ett mänskligt perspektiv. Hur påverkas vi , både positivt och negativt, av bostadsmarknaden som den ser ut idag. Vad kan göras för att förbättra den. Jag försöker skriva och prata på ett begripligt sätt så att den som inte är så van vid ekonomisk information kan hänga med”.

OM BOLÅNEPANELEN

Bostadsaffären är för många den största affären man gör under ett liv. Ibland en affär som är med en ett helt vuxet liv. Oavsett om man köper ett boende för livet som går vidare i generationer eller är av åsikten att ombyte förnöjer och därmed byter boende emellanåt, så är bolån och bostadsekonomi alltid en central fråga för de flesta.

Vi lever i en omvärld som också är föränderlig och i en samtid där inte bara det nationella läget påverkar vår vardagsekonomi, utan där vår individuella ekonomi reagerar på olika sätt beroende på vad som händer i världen.

Bolånepanelen är ett unikt samarbete mellan bostadssajten Boneo.se och flertalet särskilt utvalda banker, där vi gemensamt försöker möta våra besökares frågor och funderingar kring bolån och bostadsekonomi.

Varje vecka uppdateras bolånepanelen med texter i aktuella ämnen skrivna av de experter vi knutit till oss i samarbetet. I nuläget skrivs bolånebloggen av privatekonomen Emma Persson, Länsförsäkringar, Henrik Boström, Head of Brand and communication på Bluestep Bank och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB och Ingela Gabrielsson på Nordea. 

Har du en fråga till våra experter – maila oss på sofia@boneo.se